9 dec. 2010

Jag får ont i magen av att tänka på att nu finns det bara små skelettbitar kvar utav dig, så lite kvar utav dig men så mycket du lämnade kvar hos oss, i våra hjärtan.
Jag saknar dig så det gör ont, det är länge sen nu du gick bort och det är otroligt mycket som har hänt efter det. Det skrämmer mig att du inte har fått vara med om någonting utav det!
Jag kan drömma om dig, det känns så verkligen och när jag vaknar i mitt mörka rum inser jag lika snabbt som jag somna att det bara var en dröm. Då ångrar jag alltid att jag var tvungen att vakna.Du är världens finaste människa och jag vet att du har det bra nu bland alla andra bra männsikor. Gud ville ha tillbaka sin finaste ängel ♥
Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar